midsommar och steg

Då har midsommaren sprungit förbi. Vi tillbringade den uppe bland knott och mygg i Norberg. Jag och barnen tog tåget upp och allt gick jätte bra. De är så snälla och uppför sig exemplariskt nästan jämt.
Malin och Tomas var också där plus att lillebror Tommy kom upp. Så det var väldigt roligt och uppskattat av mina barn.

Här kommer lite bilder:

Tågresan upp till Norberg

Tågresan hem till Göteborg

Våran katt Sessan

Mina barn med min lillebror Tommy

Jag på midsommar

Robin <3

Rasmus <3

JAg har köpt mig en ny stegräknare som jag har haft på mig i 3 dagar nu. Första dagen blev det 14000 steg i går blev det 11000 idag ynka 5000. men så har jag varit ledig också :o)

Idag har vi nämligen varit på ortopeden som suckade och skakade på huvudet när han såg Robins bilder. Han är inte riktig någonstans sa han med ett leende. Jag gillar denna ortopeden massor... Tydligen är Robins underben roterat utåt och Robins fot roterat inåt! Mycket ovanligt och läkaren viste inte riktigt om han skulle kunna göra något åt det. Men efter lite mer granskande av röntgen bilder så kommer det bli en till operation av Robins fötter. Robins knä och hälben ligger i en rät linje precis som det ska, men resten av foten pekar åt fel hål. Så man ska gå in och dela mellan skelett delarna och sedan sätta in stift i hans små fötter. Vi ska på MMC motagning i september och han står på väntelista för op i oktober. Så får vi väl se. Jag vet fortfarande inte om det kommer att hjälpa honom att stå ordentligt. Sjukgymnasten skulle följa med nästa gång och även han försäkra sig om att denna op kommer att hjälpa Robin med gåendet annars kan det kvitta.

Vi fick även till oss att Robin börjar bli liiite stel i höfterna och behöver nu stretcha sig varje dag.

Idag hämtade vi hem stårullen så nu har Robin stått upp i över en timme. Måste få någon ordning på allt. Känner en oro i bakhuvudet och en stress över att jag gör för lite med honom. Den stressen har jag även för Rasmus. Får han den tiden han behöver osv osv osv. Micke och hans tid skiter jag faktiskt i just nu. Orkar inte bry mig. Ibland tror jag att detta förhållande enbart hålls ihop tack vare våra barn. Men jag hoppas  och tror att det innerst inne finns kärlek kvar, men att jag inte órkar fokusera på det nu. Hoppas att egypten resan kan locka fram lite romantik igen...