Idag hade Rasmus 38 graders feber i några timmar bara! Han orkade inte ens äta godis, då är han sjuk *ler*
Men sedan försvann det och han var hur pigg och glad som helst.
Det blev med andra ord ingen fest hos svärmor som fyller år. Det var nog tur det, jag hade inte orkat med det (Micke jobbar) vi får åka dit en kväll i veckan som kommer och fira henne....
Ingen kusin till barnen har ännu dykt upp, jag väntar med spänning. Men min barnlängtan blir inte lättare om jag säger så :o( Hur får man sin man att vilja ha fler barn?? Min är så envis så det lär inte bli fler med honom antar jag =( Förstår inte det, brukar förklara för honom att med tanke på vilka underbara barn vi har så är det nästan vår plikt att fortsätta befolka planten med dem *asg* men han går inte på det, Konstigt va? *s*
Varför har denna trötthet slagit till. Känns som om den har hoppat på mig utan anleding. Allt känns jobbigt, att gå upp, klä på sig, äta osv osv. Tur jag har mina barn som har varit extra kramiga och gosiga idag.
I morse tittade jag mig i spegeln och började gråta! Jag vill inte se ut så här. En glåmig "tant" tittar tillbaka på mig, en tjock, trött och blek människa på andra sidan! Det känns så hopplöst.
Jag gjorde några försök till motion idag. Spelade wii på dansmattan med Rasmus en stund när han hade piggnat till. Men jag orkade inte länge, svetten rann och jag blev illamående. Men jag är ju fortfarande förkyld så jag hoppas det beror på det.
Jag vill gå ner i vikt men jag vet inte om jag orkar eller kan just nu.
Hallåååå orken och lusten kom tillbaka!!!
Fy vad tråkigt att ni aldrig får vara friska! Krya på er! Orken kommer nog med solen ska du se ...i alla fall hoppas jag på det.. Kram
SvaraRadera